Melodifestivalen med kompisarna

Jag var bortbjuden till en kompis igårkväll, men tro inte att jag missade melodifestivalen för det. Jag och mina kompisar hade mycket att diskutera om kvällens bidrag.
   Sibel hade ju tacksamt nog bestämt sig för något modernt och pulserande, även om det inte är min smak så tycker jag det var ett klokt val. Men vad hade bakgrundsdansarna på sig? Cyklop och sparkdräkt med knälång kjol? Nej tack.
   Py Bäckman sjöng "Magisk stjärna" men det var inget magiskt över hennes framförande. Det lät som något ur Lejonkungen och hon såg ut som en kort och fet Ozzy Osbourne som min vän så klockrent kommenterade. 
   NEO svängde på sin käpp i tron om att detta skulle distrahera oss från hans dåliga låt och hemska klädsel. Jag tycker dock han mest är en svensk kopia på Mika, och svenska kopior brukar vara dåliga kopior. Så även i detta fall. 
   Lovestoned. Snälla, kom på ett bättre namn. Och en bättre låt. Och ett bättre passande yrke. Att stå på en scen och stampa takten eler svänga på kjolen ger inte stjärnstatus. Sedan tyckte jag och mina vänner att det var hemskt roligt att den blonda killens brösthår virvlade fritt vid kragen medans den andre uppenbarligen föredrar att vaxa babylent på sin tatuerade bringa.
   Först kände jag inte igen Anna Bergendahl, trots att jag följer Idol relativt slaviskt. Låten var tråkig, hon var tråkig, jag gillar dock Converse.
   Pernilla Wahlgren sjöng schlager. Sådan schlager som spelas hela sommaren och hela nästa år på radion. Sådan schlager man helst vill slippa.
   Noll diciplin låter som ett namn för ett rikitigt urpunk-band. Jag blev brutalt övertygad om att det egentligen var namnet på ett regelrätt skejtpunk-band. Den tråkiga amerikansk-inspirerade sorten. De liknade bolibompa-programmledare och skuttade runt i tubsockor. Nej killar, 2010 kommer inte bli året då ni fick massa groupies. 
   Peter "Rövfuck" Jöback tog en biljett till Globen med sina ökända gnistrande ögon och sammetslena röst. Överallt i Sverige röstade medelålders kvinnor tills fingrarna blödde medans de för en kväll föreställde sig en värld där Peter var hetero och tillgänglig.

Huh?

Jag var uppe på övervåningen i huset idag, där min ömma moder hade satt på radion. På RixFM sade radioprataren glatt att här kommer en Star Pilots nya låt.
   What?! Har Star Pilots faktiskt lyckats producera ännu en låt? Och har någon verkligen viljat arbeta med dem? Ja, tydligen, och det gör mig illa. 
   Vissa kanske inte riktigt förstår vad jag pratar om? "Vilka är Star Pilots?" My point exactly. Star Pilots var med i förra årets melodifestival, en kille som sett En officer och gentleman för många gånger sjöng i falsett medans ett gäng killar körde Friskis och Svettis på scenen intill iklädda overaller. Ja, det var inte vackert.

Basen i samhället

Jag hade min första elbas-lektion i onsdags. Eftersom bussarna går så konstigt här så var jag tvungen att gå till lektionen direkt efter skolan. Så det betydde att jag på morgonen förutom att släpa på skolböcker och gympakläder och rekvisita till en presentation i engelska även var tvungen att bära på basen och dessutom vara väldigt försiktig så att jag inte halkade i snön och gjorde sönder basen.
   Jag bestämde mig för att lämna kvar gympaväskan i skolan, så på bussen till lektionen hade jag bara skolväska och basen.
   Jag kände mig ändå ganska cool med min bas på ryggen, jag kände mig som en riktig basist. Men så säger min lärare under lektionen att jag inte måste bära med mig basen varje gång, jag kan låna där istället. Och det kan jag ju bara inte ignorera eftersom den är så tung.
   Så jag ska inte gå med basen genom det lilla samhället längre? Ska jag inte få känna mig sådär rockstar-cool något mer?

Fredagskväll

Jag sitter ensam hemma nu denna fredagskväll, ingen att vara med och till och med familjen är borta. Så jag har ätit lite kycklingpaj, druckit en övervintrad julmust och mölat i mig glass. Trevligt.
   Det finns egentligen iget kul att se på TV heller. Jag växlade mellan en Miss Marple-film som jag redan sett och någon amerikansk komedi som inte var så komisk. Sedan upptäckte jag att Osbournes gick på MTV, och det är ett av mina favoritprogram någonsin. Jag sitter där och tittar med min lilla katt när plötsligt Bert McCracken, sångaren i The Used dyker upp i rutan. Tydligen var han ihop med Kelly.
   Jag stör mig jättemycket på att jag inte visste att de varit ihop, jag BORDE ha vetat det eftersom jag är en sådan The Used-nörd. Han var iallafall snygg som alltid, och jag hoppas att samma avsnitt går igen på söndag, det finns en risk att det jag såg var repris från förra söndagen...


Bränd hand

Idag brände jag min hand på ett nytt sätt som jag aldrig bränt den på förut. Jag har bränt den på locktänger och tändstickor men aldrig på en väska.
Jag satt på tåget med påsar i knät och väskan upptryckt mellan mitt lår och väggen. På väggen sitter värmelement vid golvet och efter tjugo minuters tågfärd var nitarna på min väska ganksa heta. Utan en tanke på detta greppade jag raskt min väska när det var dags att stiga av och skrek av smärta.
Kreativt.

Melodifestivalen åter igen

Den här media-cirkusen håller verkligen på att trötta ut mig, så jag tänker fatta mig kort.
   Alcazar låter väl som de gör mest, ingen diekt överraskning där. Allting kändes väldigt schlager, väldigt hemtrevligt, i ordets sämsta bemärkelse.
   Johannes Bah Kuhnke hade kvällens märligaste namn och starkaste Andreas Johnsson-influerade framträdande. Rösten var inget vidare underskön eller spännade, och mantrat "I'm gonna make you feel the fire" kändes som något man hör när nydumpade killar våldtar sina ex-flickvänner i filmer.
   "Doctor Doctor" började ganska bra och jag var spänd på att höra något av Elin Lanto faktiskt. Men de trummisarna i bakgrunden som såg ut att ha gömt sig under en sten sen Halloween kunde Elin klarat sig utan, likaså de små flirtiga leendena som hon skickade iväg till kameran då och då. De tog bort för mycket pondus från låten.
   När man berättade att "Hur kan jag tro på kärlek" var skriven av Kenneth Gärdestad blev jag lite vemodig. Men låten lät väldigt mycket som Teds låtar gör, och Erik Linder gjorde sitt allra yttersta för att få till rådjursögonen. Jag var inte imponerad. 
   "Yeba" var smart, fin och välartikulerad. Så säger säkert de som kan språket. För oss andra var det kisspaus.
   Jag är allergisk mot Timotej, både gräset och gruppen. Deras menande textrader som mest promotade impulsivt sommarsex uppfasttades ändå av svenska folket som trevlig lördagsunderhållning och självklart ska de små flickorna få spela i Globen. Men då kan de iallafall spela live, det finns inte en chans att den där flöjten skulle förstärkas genom mikrofonen som stod två meter därifrån.
   Darin kunde ha valt att förföra alla sveriges 14-åringar med en dansant poplåt men valde istället att smöra för deras mammor med en sorgsen balad. Sjukt klyshig text bara...
   Crucified Barbara var jag också pepp på, och de lyckades faktiskt bli mina favoriter. Men jag måste säga att deras låt kändes lite Melodifestival-anpassad. Jag menar att meldoin var klyshig.

Jag hatar klyshor.


Buss knussel

Jag är sjukt pepp på att ha min första elbas-lektion imorgon. Jag kommer göra ett mycket seriöst intryck när jag matchar den blå basen med mitt blåa hår...
Men vad jag inte är så pepp på är att jag inte har tid att gå hem och hämta basen och sedan ta bussen, jag måste ta med mig basen till skolan på morgonen och sedan gå till centrum och ta bussen så att jag är på kultursolan en halvtimme för tidigt nästan. Inte okej. Och på onsdagar har jag dessutom idrott, så det blir mycket att bära på morgonen.
   Jag kanske skulle investera i en bil? Sladda runt på de isiga vägarna utan körkort låter kul!

Våffel!

Mina vänner våfflade mitt hår igårkväll när vi hade tjejkväll. Sedan målade vi naglarna och sminkade varandra. Gulligt. Våfflor i håret är på väg tillbaka, men i mitt blåa korta hår ser jag mest ut som Plupp. Mina vänner var däremot stiliga!

Alla <3 dag!

Glad alla hjärtans dag på alla kärlekskranka där ute! Nu ska jag gå och baka något smaskigt med min mamma, eftersom jag inte har någon valentin idag. :)

Melodifestivalen igen

Jaha.
Andra deltävlingen var ju ine mycket bättre än den första måste jag säga.
Eric Saade störde jag mig på redan innan han börjat sjunga eftersom alla uttalade hans namn olika. GöteborgsPosten skrev att han var en svensk Zac Efron och jag skrattade. SVT berättade att han var 19 år och sjöng på Disney Channel och jag grät. Framträdandet såg ut som en Britney Spears-konsert från 1997. Han kunde inte dansa heller, så hela Flash Dance grejen blev lite för mycket tycker jag.
  Dogge "Cykel på köpet" Doggelito var inte heller någon överraskning. I mafioso-kläder och tjafsiga halskedjor rappade han om att festa med några marockanska folkmusiker, ingen favvorit. 
  "Innan alla ljusen brunnit ut" kändes som en vanlig svensk ballad, vilket utmärks av att låten handlar ganska mycket om att sitta vid sitt köksbord och göra ingenting. Kvinnan hade väl viss talang kan jag medge, men klänningen var ful och låten passar bättre i radio än på en scen.
   MiSt och deras dansbandskompisar fick mig att rysa. Inget fel med att skriva låtar på fritiden, men lämna för guds skull framträdnadet till riktiga artister. Och försök att inte välja en Magnus Carlsson-kopia, jag tål inte fler än en. 
   Pauline var ju riktigt duktig även om låten kändes lite malplacerad. Efter Amy Winehouses och Duffys framgångar kändes det väl inte helt galet att hon gick vidare. Hon påminde mig lite om Mimmie Pigg i sin klänning och rosetten mit på hjässan. 
   Andreas Johnsson är ju Melodifestival-veteran nu, så det var ju redan ganska självklart att han skulle till Globen. Hans jacka var snygg, men låten kändes lite tråkig. Vad hände med kullerstens-, såpbubbel-, cykelutflyktslåtarna?
   Kalle Moreus och Orsa spelmän. Jag har varit i Orsa. Mer har jag inte att säga om saken.
   Om Jenny Silver var förra veckans Beyonce så var Hanna Lindblad denna veckans Lady Gaga. Men som tur var luktade det inte lika mycket plagiat här, utan det var mest en fläktande aning. Låten var ju dock alldeles för vanlig i min smak.

Hoppas att någon säger emot detta så vi kan ha livliga diskussioner!

Skisser

Jag vill så gärna göra en Sims2-film. Jag har tittat på en hel del jättefina filmer på YouTube och blivit jättesugen på att göra en egen. Tyvärr är det ju väldigt tidskrävande. Man ska ladda ner custom content, bygga upp scenerna och skapa simarna. Än så länge har jag kommit ungefär halvvägs med allt förarbete, men typiskt nog så är min dator trasig på något sätt, så Sims kan bara starta ibland. Jag tänkte iallafall lägga upp lite skisser som jag har gjort för att kartlägga berättelsen.











starta ett band

Ja, jag vill ju starta ett band, och jag är på god väg. Jag har en trummis. Ja.
  Igår ringde en trevlig herre från Kulturskolan och berättade att jag ska träffa honom på onsdagar 15:20 framöver. Jag kommer bli världsmästare på bas. Så då blir mitt band ju bäst i världen också.
  Idag försökte jag sjunga lite screamo. Det går framåt, vilket är härligt. Är man tjej och sångerska ska man fan i mej ha lite power. Inte för att jag är sångerska, men det är jua alltid bra att kunna.
  Vilket fick mig att tänka på mitt band igen. Trummisen säger att hon känner en som kan vara vår sångerska. Men om människan inte kan growla, skrika eller slå bakåtvolter är jag tveksam. Eller så får hon lära sig, jag är inte småsint.

Music to my ears

Idag lyssnade jag på musik när jag traskade hem från skolan i snömoddet. Jag älskar att lyssna på musik i hörlurar. Surround-ljudet som gör att man har sångaren i ett öra och bastrumman i det andra, när det kommer en virvel springer den runt i huvudet. Jag älskar att försöka ta ut trumkompet, basen eller gitarrakorden. Jag försöker höra varje nyansering i sångarens röst. Jag anstränger mig helt otroligt för att verkligen njuta av den korta stund jag har ensam med musiken.
För när jag lyssnar på stereon är det alltid någon som klagar.

Backslick

Igår dushade jag och tvättade mitt hår Sedan borstade jag det i en backslick. Jag vet att jag alltid borde föna mitt hår direkt efter jag har dushat så det inte lägger sig konstigt. Men jag orkade verkligen inte. Jag fönade det en halvtimme senare. Idag stod allt hår fram på huvet rakt upp, och det som låg bak på huvudet var platt som vanligt. Inte okej.

Jävla hurtigbullar!

Jag är ingen hurtig människa. Jag ser träning som ett nödvändigt ont för att kunna äta som jag gör. Jag äter mycket och onyttigt.
Men så igår tänkte jag att jag skulle masa mig iväg till den lokala Friskis & Svettis-anläggningen för att bränna några kalorier, fast jag höll på att somna eftersom jag sovit alldeles för lite. Så jag packar min väska och tvingas stressa lite för att komma iväg i skaplig tid för att hinna byta om. Men när jag kommer dit är alla platserna till spinningpasset slut. Jag var där en halvtimme innan passet började, och platserna var slut!
Detta beror på att man numera kan boka platser på passen via internet. Så ja, det är praktiskt för kontorsnissar som har tillgång till datorer hela dagarna och som har inrutade, strukturerade, planerade liv. Men jag då? Jag som ständigt måste lägga om mina planer på grund av skolarbeten och överraskande prov. Jag tycker bättre om att kunna bestämma mig en eftermiddag för att träna och sedan obekymrat flanera ner till träningen. Att behöva boka tar verkligen bort glädjen i träningen.
Inte bra, med tanke på att jag ätit feta brownies idag.

Melodifestivalen igår

Jag har alltid mycket att säga om melodifestivalen, men oftast kommr jag inte ihåg det såhär i efterhand. Men Dolph Lundgren var nog den sämsta tv-personlighet jag sett sedan jag sju år gammal kollade på Sunset Beach, jag började så smått längta efter Petra Mede som jag vrålhatade förra året. 
  Linda Pritchard hade underliga stövlar, hon hade kunnat klara sig utan konståkningsdräkten också. Jenny Silver kan nog vänta sig ett samtal från Beyonces folk inom en snar framtid angående plagiat. Jag menar bodyn, den metallklädda armen. Var det bara jag som direkt tänkte på "Single Ladies"? 
  Pain of Salvation var även de lite märkliga. När jag ser presentationen innan framträdandet tänker jag att detta blir årets rockinslag i samma anda som HEAT och Poodles. Men nej, de kör en ballad med nästan bara piano och sång. Är det så man vill introducera sig själva som rockband inför svenska folket för första gången? Och jag tycker verkligen att "Road Salt" är en märklig titel.
  I övrigt lät Jessica Andersson gnällig och Frispråkarn behövde bättre bakgrundssångerskor. Det lät helt intelegensbefriat. Anders Ekborg hade för mycket musikal i bagaget.
  Ola visste väl alla skulle gå vidare, Salem al Fakir var min personliga favorit även om Melodifestivel kan tyckas som fel forum för honom. 
 

Partygirl

Efter bion igår satt jag i soffan med familjen och åt godis(hur jag lcykade få ner det efter alla popcorn är en gåta), sedan somnade jag i soffan. Detta är dock inget nytt så jag hade förberett mig och borstat tänderna, tvättat bort smink, tagit på mig pjamas och tagit med mig täcket. Som tur var väckte ingen mig för då hade jag sagt massa elaka saker som jag inte menar. Men jag var iallafall duktig när jag vaknade igen och plockade undan från kvällen, plockade disk och dukade frukost. Mamma blev mycket glad :)
Jag är en riktig partygirl.

The Men Who Stare at Goats

Jag såg The Men Who Stare at Goats idag med mina vänner, jag vet inte vad jag hade förväntat mig, men det överträffade den iallafall. Det var riktigt kul.
Jag var på Filips spelning igår också, jätteduktiga band allihopa. Synd bara att tåget hem var inställt... Jag vill också spela i ett band!

Monsterbeaver

Monsterbeaver är min lilla maskot, en bäver med kungakrona och gigantiska huggtänder. Sån är jag, en prinsessa i min värld men ibland lite bitsk.

RSS 2.0